Lagersbergs säteri
Lagersbergs säteri är en herrgård i karolinerstil. Under medeltiden kallades gården för Hunsta. Arkeologiska undersökningar runt byggnaderna visar att det finns spår från bronsålder till nutid. Under 1400-talet donerades Hunsta till Johanniterklostret i Eskilstuna. Vid Gustav Vasas reformation 1527 togs gården över av staten.
Dagens huvudbyggnad härstammar från 1600-talet, då den var bostad åt Eskilstunas förste borgmästare Erik Dryselius Lagerqvist. Drottning Hedvig Eleonora utfärdade säteri-privilegier för Hunsta 1668. För Lagerqvist betydde det skatte-lättnader men också krav på att hålla säteriet ståndsmässigt byggt.
Efter Lagerqvists död ärvde hans ogifta dotter Magdalena Hunsta och hon bodde där fram sin död 1710. Genom giftermål mellan hennes syster Catharina Lagerqvist och Carl Gustav von Siegroth tillkommer Hunsta släkten von Siegroth. Sonen Conrad Gustaf von Siegroth döper om gården från Hunsta till Lagersberg och vid mitten av 1700-talet får gården det utseende den har i dag. I huvudbyggnaden finns flera tak- och väggmålningar bevarade från den här tiden.
I början av 1800-talet ägs Lagersbergs säteri bland annat av industrimannen Birger Fredrik Rothoff, innan den sista enskilda ägaren, familjen Persson, tar över gården på 1870-talet. Sven Persson var agronom och utvecklade jordbruket på Lagersberg. En stor del av familjen Perssons möbler finns kvar på Lagersberg än idag.
Idag ägs och förvaltas säteriet av Stiftelsen Lagersberg. Under sommaren är gården öppen för besökare. I samarbete med Eskilstuna stadsmuseum anordnas guidade visningar av husen, konserter och andra evenemang.
1. Huvudbyggnad
2. Södra flygeln, privat
3. Norra flygeln, café
4. Bod
5. Utedass
6. Klockstapel
7. Bod / Shed
8. Bod / Shed
9. Jordkällare
10. Garage
11. Lindallé
12. Bykstuga
13. Statarmuseum
14. Grishus, litet das
15. Bodlänga
16. Rättarbostad, privat
17. Jordkällare
18. Ladugård
19. Magasin
X. Här är du
När det är stängt är du välkommen att promenera eller cykla längs den prickade vägen.
KÄLLAREN
Källaren har undersökts arkeologiskt. Syftet var att datera källaren och ta reda på hur den har använts. 14C-dateringar pekar på att källaren uppfördes under 1500-tal eller tidigt 1600-tal. En analys av jorden visade att källaren fungerade som förvaringsplats för medicinal-växter, trädgårdsväxter, kött och fisk. Det fanns även spår som antyder att källaren har använts som kök.