Lagersbergs historia

Platsen där Lagersbergs säteri ligger har brukats sedan forntiden. Här har adelsfröknar strövat runt i trädgården och statare slitit på fälten. De sista som bodde på Lagersberg var syskonen Persson.

Vill du veta mer om Lagersbergs säteris historia? Då kan du följa med på en av sommarens gratis visningar. Övrig tid kan du boka en privat visning.

Forntidsgården Hunsta

Området där Lagersberg ligger är ett uråldrigt kultur- och odlingslandskap. Runt om Lagersberg finns fornlämningar från brons- och järnålder. På forntiden hette gården Hunsta och ett järnåldersgravfält finns några hundra meter bortom huvudbyggnaden. Fynd av bland annat förhistorisk keramik och en eldstad från bronsåldern har gjorts nära huvudbyggnaden. Hunsta omtalas första gången 1356 i ett köpebrev, där riddaren Lars Magnusson sålde mark till sin brorson. Under 1400-talet doneras Hunsta till Johanniterklostret och på 1500-talet blir gården ett kronohemman. Att gården kom i statens (kronans) ägo var ett resultat av Gustav Vasas reduktion.

Gården blir ett säteri och systrarna Lagerqvist tar över

På 1660-talet får adelsmannen och borgmästaren Erik Dryselius Lagerqvist och hans fru Maria Elofsdotter besittningsrätt till gården. År 1668 tilldelas den säteriprivilegier, vilket innebar vissa skattelättnader men också krav på att gården skulle vara ståndsmässigt bebyggd. Den ogifta dottern Magdalena Lagerqvist fick rättigheter av drottningen att på livstid bo på gården. Där bodde Magdalena i 38 år tills hon dog 56 år gammal. Då övergick gården till hennes syster Catharina.

Von Siegroth, barock- och rokokomålningar

Genom att Catharina Lagerqvist gifter sig med Carl Gustav von Siegroth hamnar Lagersberg i släkten von Siegroths ägo. Under hela 1700-talet går gården i arv inom adelssläkten von Siegroth som ägde flera gods i Sörmland. Catharinas son Conrad Gustaf von Siegroth döper om gården från Hunsta till Lagersberg och vid mitten av 1700-talet får gården det utseende den har i dag. I huvudbyggnaden finns flera tak- och väggmålningar bevarade från den här tiden.

Från Rothoff till stiftelsen Lagersberg

I början av 1800-talet ägs Lagersbergs säteri bland annat av industrimannen Birger Fredrik Rothoff, innan den sista enskilda ägaren, familjen Persson, tar över gården på 1870-talet. Sven Persson var agronom och utvecklade jordbruket på Lagersberg. Han hade även ett stort intresse för gårdens kulturhistoriska värden, vilket gick i arv till hans barn. En stor del av familjen Perssons möbler finns kvar på Lagersberg. Det fanns många jordbruksarbetare på Lagersberg. Statarbostaden Vita stugan användes flitigt. 7-10 statarfamiljer kunde bo och arbeta på godset. Statare var namnet på jordbruksarbetare som arbetade för mat och husrum. Deras bostäder var ofta bristfälliga. Sedan 1991 ägs och förvaltas gården av Stiftelsen Lagersberg, som familjen Persson var med och grundade.